9 november 2015

Vikten av att blocka

När man i sitt anletes svett drar garnet genom den sista maskan på ett stickat eller virkat alster man hållit på med ett bra tag är lusten stor att genast ta objektet i bruk. Är det en virkad duk vill man lägga den på bordet, är det en tröja vill man såklart prova den, är det en av många rutor i en pläd vill man sy ihop den med sina många gelikar så att man kan dra pläden över sig någon gång. Men, efter mycket arbete är man nära på skyldig att blocka det man skapat innan man tar det i bruk. Inte går man väl oborstad till jobbet heller? Det är lite samma sak. Ett handarbete är riktigt färdigt först efter att det är blockat, om man frågar mej. Och vad är blockning då? Jo, det ska jag förtälja.

Blockning är ett sätt att bearbeta det färdiga handarbetsalstret så att det blir slätt och fint, så att maskorna jämnar ut sig och så att måtten blir de rätta och proportionerna stämmer. Man kan blocka med ånga eller med vatten. Det sätt jag vanligen använder är ångblockning. Då spänner man ut det färdiga alstret på ett plant underlag med hjälp av knoppnålar. Underlaget kan vara en styroxskiva, en strykbräda, en madrass överklädd med ett rent lakan eller något annat slätt som tillåter att man sticker nålar i det. Har man virkat en fyrkantig ruta eller trekantig sjal är det lönt att dra upp hjälplinjerna med de korrekta slutmåtten innan man börjar spänna fast alstret. Detta görs t.ex. med sytråd mellan knoppnålar. På så vis ser man lätt när det blir rätt. Ett måttband bör man alltid ha tillhanda, också när man blockar alster med andra former är geometriska. Är det plaggdelar som senare ska sammanfogas bör man kunna kontrollera att ärmarna blir lika långa och sidorna lika långa. Blockning av plagg sker före hopsömnad. Man kan ta hjälp av ritningen i mönstret som vanligen inkluderar måtten för att få rätt form på plaggdelarna.
 Man tar såvida och nålar fast sitt alster i den rätta formen, mäter och kollar, och går sedan över till att ånga det med strykjärn. Man kan också fukta arbetet lätt med en sprayflaska med vatten. När man har ångat och fuktat klart är det viktigt att låta arbetet ligga kvar i sin utspända form tills maskorna accepterat sin nya plats. Och tro mig, det är värt dendär extra natten av väntan, resultatet blir nämligen otroligt mycket bättre efter blockning. Man kan till och med trolla bort lite för korta framkanter eller olika långa sidsömmar, något ojämn maskfasthet med mera. Blockar du inte? Prova nästa gång ett alster är klart så märker du vilken skillnad det blir.

Har man hållit på länge med ett handarbete, plockat det ur och i väskor, haft det liggande på soffan, under soffan, under katten och på dylika ställen är det en idé att faktiskt inleda med att tvätta det färdiga alstret innan blockning. Då gäller det att kolla tvättråden på garnets banderoll och komma ihåg att ylle ska ha långsamma temperaturväxlingar, ett lämpligt tvättmedel, t.ex. olivtvål, och minimalt med friktion för att det inte ska filta sig. Handtvätt eller ylleprogram på tvättmaskinen går an, men vill man vara på den absolut säkra sidan med ylleprogrammet kastar man först in provlappen (den som ni gjorde innan ni började på för att kolla maskfastheten - för det gör ni allihop alltid eller hur?) i maskinen innan man kastar in tröjan som man slitit med i år och dag.

Här, ett småtaskigt exempel på skillnaden blockning gör. Vi kan sammanfatta det såhär: jämnare maskor, vackrare ytor, och ett alster med rätt mått, och det blir betydligt lättare att sammanfoga och sy ihop rutor och plaggdelar om maskorna först ligger som de ska och sidorna är lika långa.

Oblockade rävar.
Blockade rävar.

Exemplet ska för övrigt vara snett för det har intagningar mellan rävarna på nedre halvan. Det visar samtidigt hur min version av Pihlaja-räven blir i grått och ljus orange. Ögonen är påsydda i efterhand.

1 kommentar: